Skomakaränkas oäkta son fick teckna Lenin


En släktutredning kring huvudpersonen finns på Släktfrossan!

Nej, tecknaren Oscar Cesare var inte italienare, han var svensk. 1922 nästlade han sig in till den ryske revolutionsledaren Lenin och fick teckna dennes porträtt. Den i dag bortglömde utvandraren hade också en passionerad romans med en legendarisk världsreporter.

Oscar Edward Cesare får ingen drömstart i livet. Han föds i Linköping hösten 1883 som Oskar Edvard Caesar, oäkta son till skomakaränkan Carolina Persdotter Caesar. 18 år gammal far han till Amerika via Paris, där han utbildar sig till konstnär och lär sig bland annat berömda affischmålares teknik.
  Oskar Caesar bosätter sig i "svenskstaden" Chicago, där han försörjer sig genom att teckna folk på gatan innan lokalpressen börjar köpa hans alster. 1906 illustrerar han en barnbok av Emerson Hough, en västernförfattare som slagit larm och räddat buffeln från utrotning. Med åren kommer han att illustrera många fler böcker. Han hamnar i New York, ändrar sitt efternamn till Cesare och tecknar politiska karikatyrer i flera stora tidningar.
  Framför allt skildrar han första världskrigets fasor och brinner för freden. Efter kriget blir han fast anställd på New York Times, en anställning han behåller livet ut. Hösten 1922 får han sitt livs uppdrag ­ att skildra Moskva inför femårsdagen av Ryska revolutionen.

Världens tidningar har skickat sina bästa reportrar till den ryska huvudstaden, som surrar av rykten. Lenin hade drabbats av ett slaganfall på våren och håller sig undan rampljuset. Hur sjuk är han? Lever han? Ingen vet och ingen utländsk journalist får träffa honom. Ingen utom Oscar Cesare.
  Svensken har varit på plats i två månader och tecknat både vanliga ryssar och kända politiker. Nu återstår bara en. "Det var som att be om månen", skriver Oscar Cesare senare. "Men fick jag inte teckna Lenin skulle jag teckna hans skugga!"
  I veckor bearbetar han förgäves partipampar och tjänstemän. Till slut stegar han frustrerad upp på partiorganet Pravda, där en av Lenins systrar arbetar. Hon ringer upp sin bror i Kreml. Svaret blir ja.
Fredagen den trettonde oktober står han så framför Lenins dörr. Det är svårt att beveka ledarens sekreterare, som inte kan tro att denne har gått med på att släppa in en simpel tecknare. Men ett illande rött passerkort övertygar henne och motvilligt öppnar hon dörren. Tio minuter får han, inte mer.
  Lenin hälsar välkommen och förklarar att han har fullt upp och inte kan posera. Oscar Cesare får teckna den lille mannen i arbete, som han utför med energi och full koncentration. Inga spår av sjukdom märks enligt besökaren, som kanske bländas av en skicklig föreställning. Bara två månader senare drabbas Lenin av ännu ett slaganfall. Efter drygt ett år är han död och Stalin har tagit makten.
  De tio minuterna blir i alla fall tjugo och gästen gör sig redo att gå, men Lenin undrar om han verkligen hunnit bli klar. Cesare får stanna i 45 minuter och hinner göra en handfull skisser. På julafton fylls New York Times förstasida med ett porträtt och Cesares egen berättelse om det fantastiska mötet.

Oscar Cesare hade en passion för antiken och stora historiska kunskaper, hans bredd imponerar på kollegorna. Han reste ofta i Europa, skrev och illustrerade kulturhistoriska reportage. Men hans stora passion var en kvinna.
  Tecknaren var gift två gånger, först med novellförfattaren O Henrys dotter Margaret Porter och sedan med Ann Valentine, exhustru till en annan novellförfattare (!) John Bartram Kelley. Men kvinnan han aldrig kunde glömma var stjärnreportern Louise Bryant.
  Denna besatthet delade han med bland andra dramatikern Eugene O¹Neill, som likt svensken hade en affär med Louise Bryant och sedan aldrig blev fri. Oscar Cesare hade en kortare romans med Louise Bryant 1914, då hon sökte sig bort från ett olyckligt äktenskap och ännu inte hade träffat den radikale reportern John Reed. Året därpÅ korsas hennes och Reeds vägar och hon lämnar sin man.
  Kärlekshistorien och parets äventyr under Ryska revolutionen skildras i den Oscarbelönade filmen Reds av och med Warren Beatty. Bryant spelas av Diane Keaton.

John Reed dör plötsligt 1920 och Oscar Cesare skiljer sig 1921. Sommaren därpå reser han runt i Europa innan han far till Moskva. Han tar nu åter kontakt med Louise Bryant och skriver långa, passionerade och alltmer desperata brev. Han telegraferar och han skjuter in lappar under hennes dörr på hotell Adlon i Berlin, där de bÅda bor. Men hennes känslor har svalnat under de åtta år som   Vad han inte vet är att hon samtidigt uppvaktas av den amerikanske diplomaten William Bullitt, före detta Moskvaambassadör. De gifter sig året därpå.
  Som lite plåster på såren får Oscar Cesare illustrera Louise Bryants bok Mirrors of Moscow, en samling idolporträtt av de ryska ledarna med Lenin i spetsen.

Oscar Cesares möte med Lenin öppnar alla dörrar. 1926 får han på samma sätt teckna Mussolini i arbete. Men nu är han inte imponerad, tvärtom beskriver han den italienske diktatorn som grym och kall. Samma omdöme gav Louise Bryant när hon tre år tidigare som första utländska journalist intervjuade Mussolini.
  Från 1930-talet skriver och illustrerar Oscar Cesare framför allt flygartiklar och italienska reportage. Han följer med postflyget på en veckolång och vådlig tur i litet propellerplan över Klippiga bergen, genom stormar och åskskurar ­ ett långt ifrån ofarligt äventyr.
  Oscar Cesares storhet är oomtvistad i USA, men hemma blir han inte profet. Han nämns i några svenska konstböcker fram till 1950-talet, men är för allmänheten helt okänd. Kanske är det för att tecknaren tycks ha kapat alla band med hemlandet.

Oscar Cesare gör bara ett känt besök i Sverige - han tar en sväng förbi på väg till USA efter mötet med Lenin. Troligen ville han träffa sina syskon sedan modern avlidit året före. I hennes bouppteckning konstateras att han bor "å känd ort i Norra Amerika". Men det är ett skrivfel.
  För sina landsmän är och förblir Oscar Cesare en obekant man på okänd ort. Han dör 1948 utan att det över huvud taget noteras i Sverige.

Mats Karlsson

En släktutredning kring Oscar Cesare finns på Släktfrossan!

Bilder: Fotot av Oscar Cesare från sonen Valentine Cesare, teckningen "A year of this" (1916) från Virginia University, Leninteckningen (1922) från Harvard University, teckningen av senator Arthur I Capper ur boken "Behind the Mirrors" (1922).

Sidan uppdaterad 14.1 2007. © Mats Karlsson