2) Mysteriet bröderna Hansson
Det var en gång tre bröder som kom vandrande hela den långa vägen från Stockholm och upp till nordvästra Ångermanland. En bedrift som inte blev mindre av att bröderna bara var barn: Karl nio år, Johan sex och Fredrik fem.
Så har det berättats i min släkt i snart ett par hundra år. Tyvärr har alla detaljer i historien förbleknat, men likväl går det att i efterhand rekonstruera åtminstone en del av händelseförloppet. Fast det mesta förblir dessvärre höljt i djupaste dunkel. Men ett mysterium med 200 år på nacken är ju förstås en lockande utmaning som få släktforskare skulle missa att ge sig i kast med.
Karl Hansson var min farfars farmors far och om man ska tro på husförhörslängderna föddes han i Stockholm den 10 januari 1794. Han är i så fall den enda stockholmaren bland mina förfäder. Hans bror Johan föddes två år senare och skulle så småningom bli far till "Björn-Johan" (mer om det i del 6 av denna berättelse). Om den tredje brodern, Fredrik, vet jag dessvärre ingenting just nu, men forskningsläget kan ju förändras...
Ifall släkthistoriens uppgifter om de tre bröderna stämmer må:ste de ha företagit sin vandring norrut våren 1803. Husförhörslängderna bekräftar att två stockholmare vid namn Karl Hansson och Johan Hansson levde i Bodum åtminstone från cirka 1815. Enligt annan uppgift ska de ha varit barnhusbarn. Karl-ättlingen Erik Nyberg har hört det berättas att bröderna försörjde sig på sin väg norrut genom att sjunga.
Exakt när bröderna kom till bygden har jag inte lyckats utröna i källorna. Fredrik Hansson lyser som sagt med sin frånvaro i de handlingar jag sett. Kanske överlevde han inte den mödosamma vandringen från Stockholm? Vet du något om Fredrik? Skicka ett mail! 
Litteraturen pekar på att de tre bröderna kan ha haft finskt ursprung, men varken jag eller andra forskare har hittat dem i finska församlingen i Stockholm. Sven-Einar Hallström hävdar att det talades finska i Johan Hanssons hem. Detta bekräftas av ättlingar till denne, så jag utgår nu ifrån att bröderna Hansson föddes av finska föräldrar.
Jag väljer tills vidare att tro på att bröderna Hansson verkligen var barnhusbarn från Stockholm, även om jag ännu inte hittat dem i Allmäna barnhusets handlingar. I så fall hämtades de av en representant som Bodums (eller kanske Fjällsjö) socken skickade till Stockholm, berättar en annan forskare för mig.
Om min släktlegend stämmer och bröderna var tre så är frågan vad som hänt med Fredrik. Dessvärre har jag ingen som helst ledtråd till hans öde. Men följande kan sägas om Karl och Johan Hansson:
Johan Hansson dyker upp i husförhörslängderna som 18-åring i Hällvattnet 1814, då det anges att han godkänts för konfirmation. En fingervisning om Johans bakgrund är att han vid denna tidpunkt är dräng hos Göran Andersson, son till Tåsjöfinnen Anders Raivi. 1815 är Johan dräng hos Olof Olofsson i Sunnansjö (f 1782). Han flyttar sedan till Rudsjön, och från 30 juni till 24 september 1816 arbetar han hos Johan Petter Johansson (f 1780). Sedan far han tillbaka till Sunnansjö och jobbar ett år hos Erik Eliasson (f 11.11 1793). Den 4 oktober 1818 tar han anställning hos Ivar Andersson (f 1777) i samma by. Hos denne Ivar finns också en piga vid namn Sara Märta (syster till bigamisten Ingel Ivarsson), som Johan ska träffa på igen något senare i livet.
Hösten 1820 flyttar Johan tillbaka till Rudsjön och letar upp sin gamla arbetsgivare Johan Petter Johansson, där han jobbar ännu ett år. Ungefär samtidigt hittar vi de första spåren efter storebror Karl, som nu också dyker upp i Sunnansjö. Vad han hittills haft för sig är okänt. Båda två gör för övrigt en väldigt sen debut i husförhörslängderna: Johan som 18-åring och Karl som 26-åring. Det betyder kanske att de två bröderna inte alls tillbringade sina barnaår i Fjällsjö eller Bodum. Det skulle i sin tur kunna förklara varför den tredje brodern Fredrik inte lämnat några spår efter sig: Jag har letat på helt fel ställe!
Karl Hansson jobbar 1820 hos Anders Ersson (f 1771) och 1820-21 hos Erik Eliasson, där Johan jobbade tre år tidigare. Och det är nu det börjar hända stora saker i brödernas liv. Johan är alltså tillbaka till Rudsjön, där han efter anställningen hos Johan Petter Johansson blir dräng hos Zackarias Eliasson (f 15.11 1775), sonson till länsman Elias Rudin. Zakris har sedan två år tillbaka en piga som heter Dorotea Appollonia och är dotter till Bölens storbonde Abraham Persson. "Dordi" blir med barn och när magen börjar växa slutar hon sin anställning och far hem till pappa i Bodum.
Den 2 november 1821 föds ett stackars flickebarn, som det inte är mycket bevänt med. Det blir nöddop. Men inte ska barnet gå hädan som oäkting, då skulle hon ju aldrig få evigt liv. Alltså vigs Johan och Dordi i en hast den 4 november 1821 och dagen därpå döps Sara Stina. Johan som är fri från sin anställning i Rudsjön stannar med sin familj hos Abraham. Två dagar efter Lucia dör Sara Stina. Ett par veckor senare, vid årsskiftet, slår Johan och Dordi ned sina bopålar i Sil.
Samtidigt har saker och ting hänt i Sunnansjö, där Karl Hansson träffat pigan Stina Ersdotter, som ska komma att bli hans hustru. Inga dramatiska detaljer finns här bevarade till eftervärlden, men den 30 mars 1822 gifter sig Karl och Stina. De slår sig sedan ner i Hällvattnet, där de ska bli kvar i tio år. Johan å sin sida blir ett par år senare nybyggare i Hocksjön. Men låt oss stanna till lite där...
Här har vi några indicier som pekar mot ett finskt ursprung. Johan jobbade många år och i två omgångar i Rudsjön, som var en känd finnby. När Karl stadgar sig väljer han att flytta till Hällvattnet, en annan by där många finnar slagit sig ner. Det stärker Hallströms teori om att Johan var finne. En ättling till Johan, Ingegerd Gustavson på Frösön, bekräftar det mesta i ett e-brev:
"Johan Hansson skulle vara född 1796 i Finska församlingen i Stockholm men flyttat över till Finland och under kriget (Finska kriget 1808-09?) skall familjen ha flytt från Finland genom att gå på gärdsgården för att inte deras fotspår skulle synas i snön. Att man i hans familj talat finska tror jag är riktigt för strax innan min far dog 1992 och han skulle bjudas på älgkok, säger han plötsligt att han också vill ha hillu. Jag hade aldrig tidigare hört ordet men förstod att han menade lingon. Jag har senare fått mig berättat att okokt mjöl och lingon ihoprört till en gröt
var en delikatess bland skogsfinnarna".
Johans son Hans slog sig ner i Ön och på andra sidan ån hade han en fäbodvall som hette Finland, berättar en av mina sagesmän. Det får bli detta som definitivt avgör frågan om bröderna Hanssons ursprung, i alla fall för mig.
Men frågetecken finns kvar, framför allt kring var bröderna höll hus före 1814. Att källorna skulle vara fullständiga kan man knappast begära från den här tiden, och man kanske ska vara glad att det finns några spår alls... Likväl är det lite frustrerande att dessa viktiga pusselbitar om barna- och ungdomsåren saknas.
Johan och Dordi flyttar nu till Sil, där en andra dotter, Anna Kajsa, föds i mars 1823. Drygt ett halvår senare föds Karl Hanssons första barn, dottern Kajsa Stina. Johan och Dordi drar vidare och blir nybyggare i Hocksjön, där sonen Abraham föds i maj 1825. I Hocksjön blir de snart grannar med Sara Märta Ivarsdotter, som Johan tidigare arbetat tillsammans med i Sunnansjö. Hon är nu gift med en Johan Ersson från Junsele, vars måg Johan Erik Larsson så småningom ska komma att ta över hela Hocksjön. Men det är först efter Johan Hanssons död långt senare.
Karl ska få ytterligare två döttrar medan Johan får tre söner till innan hans Dordi dör redan i juni 1837, inte ens 36 år gammal. Johan gifter om sig med Anna Johansdotter från Alanäs, men får inga fler barn. Johan dör i juli 1865 och Anna nio år senare.
Karl Hansson med hustru Stina och tre döttrar flyttar 1832 till Stensvattnet som nybyggare och blir grannar med Olof Ingelsson. Där lever de tillsammans i 47 år till Karls död 1879. Två av döttrarna, Kajsa Stina och Sara Greta, blir kvar i byn och bildar familj. Anna Brita däremot förblir ogift och byns "skolemoster" som Karl-Erik Johansson i Backe uttrycker det. Karl Hanssons änka Stina dör på juldagen 1885, nittio år gammal.
Min gren av Hanssonätten, det vill säga Karlsgrenen, erbjuder inga celebriteter. En av Johans söner ska däremot komma att bli känd som en fantastisk björnjägare i Junsele. Han tar namnet Granqvist och sätter en massa barn till världen. Det gäller för övrigt hans syskon med. Hur många hundra (eller tusen) personer som härstammar från finnpojken Johan Hansson skulle vara kul att veta.
Nästa del av denna berättelse handlar mer om Karl Hansson och hans grannar i Stensvattnet. Det var väl dit någonstans jag egentligen ville komma...
Källor: Husförshörslängder, dop-, vigsel- och dödböcker; Ingegerd Gustavson, Frösön; Sven-Einar Hallström: "Bodum, vår socken"; Agneta Olofsson: "Fjällsjö byar och gårdar".
Persondata:
Karl Hansson (10.1 1794-23.5 1879)
Gift 30.3 1822 med Kristina Ersdotter (20.5 1795-25.12 1885)
barn:
Kajsa Stina Karlsdotter (26.11 1823-1903), gift 1848 med Nils Josefh Jonsson Styf, änka 1851.
Anna Brita Karlsdotter "Kal-Anna Brita" (f 30.9 1826)
Erik Karlsson (f,d 1829)
Karl Karlsson (f 1832, d ?)
Sara Greta Karlsdotter (f 17.2 1837), gift 1859 med Olof Olofsson.
Johan Hansson (30.4 1796-10.7 1865)
Gift 4.11 1821 med Dorotea Appollonia Abrahamsdotter (10.7 1801-23.6 1837)
barn:
Sara Stina Johansdotter (4.11-15.12 1821)
Anna Kajsa Johansdotter (14.3 1823-12.5 1915), gift med Kristoffer Nilsson.
Abraham Johansson (19.5 1825-6.5 1880), gift med Sara Erika Karlsdotter.
Hans Johansson (23.3 1828-12.10 1904), gift med Margareta Mårtensdotter.
Johan Johansson (16.1 1831-1908), gift med Maria Jonsdotter.
Petrus Johansson (f 19.1 1834)
Karl (7.4-8.5.1836)
Johan Hansson omgift 15.3 1840 med Anna Jonsdotter (f x.12 1802 i Alanäs, d 7.9 1874).
Data för Karl Hanssons ättlingar finns i anslutning till texten om Stensvattnet
Data för Johan Hanssons ättlingar finns i anslutning till texten om Björn-Johan
Data för Abraham Persson och hans ättlingar finns i anslutning till texten om Abrahams döttrar
Sidan uppdaterad 7.11 2004 av Mats Karlsson.