1) Bigamisten

Tvegiftet
Ingel gifter sig 1801 med Brita Olofsdotter från Frostviken i Jämtland. När parets barn Stina Brita och Olof är nio respektive sju år försvinner Ingel. Prästen har noterat följande i husförhörslängdens marginal: "Rymde ifrån hustru och barn 1810, häcktades då för 2.gifte 1811, dömdes till fästningsarbete hvilket han medelst rymmande undvek" (se bilden till höger).
  Vad som sedan sker är oklart. Både Modin och Hallström har blandat ihop begreppen och skriver att det var fadern Ivar Ingelsson som rymde. En lång rad andra forskare har godtagit detta utan att gå till källan, men utdraget från husförhörslängden ovan visar att det inte stämmer. Hallström påstår också att följande anekdot gäller Ingel, men uppgifter från Ramsele ting (se nedan) motsäger detta. Här är i alla fall anekdoten:
  "Han var även efterspanad för stöld. Det berättas att Ivar under sin rymning en kväll uppenbarade sig hos en släkting i bygden och bad om natthärbärge. Han anvisades en sovplats i väggsängens överdel. Innan han gick till sängs sa han: 'Ja, nu jett jäg fo lån tåljyxa tell å ha vä mäg däri sänga ifall dä skull hitt på å komma nan taskspelar!'"

Hustrun
Brita Olofsdotter är till en början beredd att förlåta Ingel allt, men ändrar sig när han efter sin rymning åter grips, nu för stöld. Det framgår av följande skrivelse till Ramsele häradsrätt 1814, då hon begär äktenskapsskillnad:
"Ehuru jag vid undersökningen om min man Ingel Ivarssons tvegifte under hopp om förbätring i sitt levnadssätt förklarat mig nöjd att honom återtaga, sedan han utstått sitt straff, likväl och som han i stället av förbättring, under transport till fästningsorten rymt, därpå för stöld häktad åter rymt och blivit efterlyst, önskar jag allra ödmjukast anhålla om lysning av benämnde Ingel Ivarsson från Norrnäs i Fjällsjö socken med förelagd skyldighet att inom viss tid sig infinna, eller i annat fall att må bliva från honom för och ifrån vidare äktenskap entledigad varom prästbetyg om mitt tillstånd i lika ödmjukhet bifogas.
Brita Olofsdotter, Norrnäs"

Häradsrätten konstaterar:
"Hustru Brita Olofsdotter född 1771, som nu tillkännagiver sin föresats att högvederbörlig ort söka äktenskapsskillnad från för tvegifte till fästningsarbetare dömde, förrymde och tvenne gånger efterlyste man, Ingel Ivarsson Norlin ifrån Fjällsjö socken och Norrnäs by, äger erforderlig kristendomskunskap, ärlig, sedlig, begår den högvärdige nattvarden, samt har nu antagit tjänst här i socknen som piga. Barnen avlade tillsammans med Ingel Ivarsson äro: sonen Olof född 1803 och dottern Stina Brita 1801, vilka efter tidens lägenhet njuta klanderlös uppfostran.
Fjällsjö den 14 januari 1813
Anders Nordholm
Sockenpräst"

Skomakaren i Stigsjö
Tvegiftet begicks i Stigsjö socken (Y). Forskaren Thord Bylund har stött på Ingel där i sin forskning och upptäckt att en tankspridd präst vigt honom med en kvinna, utan att kontrollera Ingels civilstånd.
  En titt i vigsellängden för Stigsjö bekräftar detta. Den 14:e oktober 1810 gifter sig "Skomakare Inge Norlin från Fjällsjö med pigan Brita Persdotter på Hanaberg". Vigseln sker i Stigsjö kyrka och bara två månader senare föder Brita en dotter, Kristina. I doplängden anges fadern vara "Sockenskomakaren Ingel Norlin", men där tar mina spår efter honom slut. Jag kan dessvärre inte hitta honom i husförhörslängden för aktuell tidsperiod.
  Brita Persdotter kommer enligt doplängden från Hanaberg i Stigsjö socken. Hennes föräldrar är bonden Per Persson och hustrun Anna Jonsdotter, se persondata nedan.
  Trots faderns svek går det bra för dottern Kristina Norlin. Hon gifter sig 1843 med skolläraren och sedermera klockaren Erik Norberg i Grundsunda. De får fem barn, varav två uppnår vuxen ålder. Sonen Nils Fredrik blir kyrkoherde medan dottern Katarina gifter sig med en kyrkoherde. Se persondata nedan.
  Men vad hände med Brita Persdotter? Finns fler spår efter Ingel? Alla tips tas tacksamt emot. Skicka ett mail!

Till Finland?
Thord Bylund har kommit fram till följande om Ingel Norlin: "Dömd till ett års arbete på Landskrona fästning 1811 för tvegifte. Nådeansökan avslagen av kronprins Karl Johan. Rymd, ertappad 1812 och efter att ha suttit i stocken i Stigsjö kyrka avsänd till fästningsarbete 1812-06-08"
  Hallström citerar en okänd skrift där man får nya ledtrådar om vad som hänt Ingel och hans (första) familj. Brita Olofsdotter uppges då vara änka, men när, var och hur Ingel ska ha dött är inte solklart.
  "Fattighjonet, enkan Brita Olofsdotter /---/ gift 1801 med Ingel Ifvarsson i Backe, som rymde bort från hustru och barn 1812 och begaf sig till Finland, vistades sedan dels i Dorothea, dels i Bodums församling, fattig, sjuklig, underhållen till slut som fattighjon af församlingen, dog i Stensvattnet hos sin son Olof Ingelsson":.
  När Brita dör 1847 antecknas följande i dödboken:
"Fatighjonet Änkan Britta Olofsdotter född Frostviken 1771, gift 1801 med Ingel Ivarsson i Backe, som for från barn och maka 1812 till Finland".
  Att Ingel verkligen flydde till Finland ska jag låta vara osagt. Hallströms uppgift tycks ju bekräfta anteckningen i dödboken, men det kan ju å andra sidan vara därifrån han hämtat den. Några fler uppgifter har jag inte kunnat hitta.

Erik Olof Älg
Ingels anlag som rymmare kan ha gått vidare i släkten. Sonsonen Erik Olof Olofsson blev mer känd under namnet Erik Olof Älg (länk till vänster). Karl Karlsson, en dotterson till en av Älgens bröder, försvann som 19-åring spårlöst 1914. Det sägs att han for till Amerika för att slippa bli inkallad till kriget, men inget har sedan dess hörts av rymmaren.

Olof Ingelsson
Hur bigamistens son Olof Ingelsson hamnar i Stensvattnet bör också förklaras. I början av 1820-talet är han dräng hos sin farbror Nils i Silsjönäs. Nils gifter sig 1821 med Kajsa Stina Abrahamsdotter och flyttar till Bodum. Olof följer med och där träffar han sin blivande hustru, en tredje av storbonden Abraham Perssons döttrar, Maria (3.5 1811-21.8 1891). De vigs 1829 och Olof blir på så sätt svåger till sin farbror. Samma år flyttar de till Stensvattnet, som Abraham Persson styckat av från Bölens utmarker (mer i del 3). Tre år senare flyttar Karl Hansson med familj in. Hansson är svåger till Abrahams fjärde dotter, Dorotea. Mer om Karl Hansson och hans bröder i nästa del.
  Abraham Persson (8.5 1770-1850), kallades "Abraham i Bue" eller senare "Gam-Abram". Han var son till Per Olovsson, en man från Ådalsliden som i mitten av 1700-talet tog upp det gamla ödehemmanet Bodum. Gården i Bölen förblir i familjens ägo till slutet av 1880-talet, men säljs sedan och styckas upp i flera omgångar.
  Abraham och hans döttrar har givit upphov till en hel dynasti (del fyra i denna berättelse, länk till vänster).
 
 
Källor: Kyrkohandlingar, Sven Erik Johansson, Agne Sjödin, Thord Bylund och Astrid Forsberg vid Landsarkivet i Härnösand, Erik Modin: "Gamla Tåsjö", Sven Einar Hallström: "Bodum vår socken".